Jag är född i grisens år. Om det har något att göra med hur stökig jag alltid har varit vet jag inte men en sak är uppenbar: jag bor i en svinstia just nu. Anna Anka sa en gång i tv att om man bor i en svinstia så är man ett svin. Att jag är ett svin i den bemärkelsen att jag bor i ett nio kvadratmeter stort (läs: litet) sovrum vet jag inte.. Dock är inte detta en konstant uppenbarelse, att jag hardet stökigt. Ibland har jag det nästan kliniskt rent. När jag har tid och lust för att städa och göra fint.

För det mesta önskar jag att jag kunde vara städ-pedant för egentligen vill jag ju faktiskt kunna spatsera omkring i mitt rum och trampa varsomhelst utan att vara rädd för att där ska finnas glasrester från förra veckans klumpiga-jag-resultat-förstörelse-objekt eller vad sägs om dammråttor, hårnålar överallt och ingenstans, böcker och papper från skolan och min annars så sköna fötölj so nästintill alltid är överbelastad av kläder? 

På nio kvadrat har jag: hårprodukter, olika slags tidningar och blaskor som jag egentligen inte vill ha men postlådan är hungrig konstant, massa olika väskor, kurslitteratur, pärmar, skokartonger (fattar inte varför jag har kvar dem?), sladdar till det ena och det andra, damm, papperslappar, små hobbysaker, kuddar, damm och ludd, kuddar, grejjer i lådor som ska säljas eller ges bort, kläder som både används och inte används, hygienartiklar (ansiktscremer, kroppslotioner, hårvårdsprodukter, nagelacker, smink hit och dit, tandrengöringsprylar, mens-artiklar) OSV.

Det är inte det att jag har så fruktansvärt mycket att göra annars så att jag inte hinner städa. Eller jo, nu ljög jag lite. Skolan tar extremt mycket tid och framförallt energi. Vem vill sätta igång och städa efter att ha varit i skolan en heldag? Bara det att det blir ju smutsigt igen förr eller senare så varför anstränga sig. Kanske lider jag av brist på disciplin? Hellre det än att bygga upp sitt liv kring överdriven renlighet.

Jag läste för ett tag sedan på aftonbladets hemsida en artikel om städning. Det var en ny forskning som visade att en timmes städning bränner lika mycket fett som ett tio minuters träningspass på gymmet. Det hade ju intresserat mig mer om det hade varit tvärtom, att tio minuters städning motsvarade en timma på gymmet. För om det är något jag saknar när det gäller städning, så är det nog motivation (utöver energi och tid).

Hur löser man detta? Jag har två alternativ: det första är att jag flyttar hemifrån och får ett större boende (på typ 50 kvadrat, stor skillnad till nu!). På så vis blir alla mina ägodelar mer utspridda och ger inte en lika stor smuts-effekt. Alternativ två är att jag hittar en städmanisk pojkvän som säger till mig på skarpen så fort jag börjar stöka till det. Jag försöker intala mig själv att båda alternativen hade bara gjort det bättre än vad det är nu, men jag är fortfarande något tveksam. Man får helt enkelt inse att om man ska bo under samma tak som mig, då lär det vara lite skitet här och där.

Men på onsdag är jag troligtvis ledig (om inte så är jag det på fredag i alla fall). And guess what? Då ska jag städa.