Hej igen!

Nu har jag äntligen packat klart min väska. Ska ju flytta ut till sommarstugan över denna påskhelg för att äta gott med hela familjen plus mormor och morfar. Ska bli så skönt och behövligt! För ute på sommarstugan är det rätt dött. Landet liksom. Hagar och skog runt om. Dålig täckning, ingen dator. Precis vad jag skulle behöva nu. Bara lämna denna stressiga miljö med bussar och storstadsidyll, alla dessa människor som man stöter på varenda dag. klart man behöver lite tid med de människor man älskar mest, på en plats där inga andra är typ. Okej vi bor inte på någon slags ödestorp, vi har ju våra grannar därute också. Men om man jämför med hur jag har det här hemma så är det stor skillnad. Så imorgon ska jag bara slappa i solskenet och tystnaden med en kopp kaffe i handen. Det enda man hör är någon som går på den smala grusvägen mellan husen eller kossorna som råmar i hagarna långt borta. Mmmmhm!

På tal om något helt annat. Jag fick respons på min första del av hemtentan av min seminarieledare i tisdags. Superkul, det enda hon hade att säga var att jag kunde utveckla min beskrivning av denna utvecklingsekologiska modell som vi använder oss utav (tänker inte spinna vidare på vad det är för något, då tar det evigheter). Hon passade även på att berömma mitt sätt att skriva, vilket kändes extra roligt eftersom jag inte hade bett om det på något sätt. Jag har ju varit sugen ett längre tag på att skriva saker. Tydligen har jag ju en styrka i det, när både min svensklärare från gymnasiet och min nuvarande seminarieledare säger det. Kanske skulle sadla om och bli författare? Eller kanske skulle man jbba med poesi? haha, man vet aldrig hur livet ser ut om 30 år.

Nä, nu ska jag ta en siesta innan det blir middag och bildfärd till sommarstugan. Är svintrött, hade kunnat sova så mycket längre än till 6.20 som jag gjorde imorse. Skönt med lite lov här nu i alla fall.

Puss!