God förmiddag.

Inatt satt jag uppe en stund i gästrummet i vårt hus och tittade ut genom fönstret och mörkret. Det är inte något jag vanligtvis brukar göra, men inatt fick jag bara för mig att jag skulle det, jag behövde inte ifrågasätta det för mig själv. för det är något speciellt med natten. Facinerande på något sätt, hur allt bara har lagt sig. Till och med vårt lilla bostadområde är vacker under nattens timmar, då allt är helt tyst och stilla. Ännu bättre är det dock på Tjörn, på landet. Där fick jag se en räv en gång, springandes över vår tomt. Då var jag väl runt 10 år, så ni kan ju fatta hur spännande det var, haha. Sen när jag väl hade gått och lagt mig igen drömde jag att jag satt, mitt i natten såklart, vid en sjö. Helt stilla och granar runt om som var som mörka svajande väggar, i väntan på gryningen. Haha, ni kanske tror jag har fått någon skallskada eller nått, men ibland kan jag bara sitta så här och tänka/drömma saker som känns mystiskt och vackert på en och samma gång. Det är fint, tänk efter själva så förstår ni.

Ungefär såhär:

Nu ska jag fortsätta med mitt, sköt om er!


Linnéa